this is where the fun stops

Har legat och tänkt ett tag med min halsbränna som sällskap nu. Har kommit fram till att jag ska lägga allt gamalt kompis tjaffs bakom mig, även de gamla kompisarna som det aldrig kommer funka med igen. En sak som tagit mig lång tid att komma fram till då jag ser det goda i alla och hoppas på det bästa. Att vara så jävla snäll har bara skadat mig vid många tillfällen. Är nöjd med mitt umgänge nu och älskar mitt sätt att se på livet och leva det. Det enda som inte passar in är skolan och det är inte så mycket jag kan göra åt den. Annat än att försöka och se till att ta mig genom skiten. Är dock jobbigt då mitt förflutna ligger och bubblar bland annat i klassen.
Otrivs så sjukt med klassen lärarna och ja allt där. En ny start skulle äga, att göra mycket gjort ogjort skulle också vara skönt!
Ångesten på kvällarna och tankarna jag får dom äter upp mig från insidan sen när jag känner att allt lämnar mig och går sin väg så känns inget bättre heller. Kan inte prata med någon om mitt liv fullt ut. Går verkligen inte, när jag tror att jag hittat en jag faktiskt kan prata med så vänder de mig ryggen och går in i mitt förflutna.
Med andra ord så nej, inget passar mig och jag är så jävla less att jag bara vill dö.
Varje dag i skolan är ännu en dag fylld av hat och död.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0